Botemedlet mot ensamhet är sällskap.

Nu är det bara jag och Marianne kvar på kontoret. Hon kan uppfattas som hård och långrandig till en början men när man väl kommer nära inpå henne så är hon mjuk och söt i sättet. Ett bra sällskap en fredagskväll på kontoret med andra ord.

Jag trodde först att hon var danska men det visade sig att hon är finsk...